En baddare på logistik!

I veckan skulle jag resa bort på konferens två dagar. Det kräver sin planering. Ännu mer då dessa två dagar råkade sammanfalla med de fåtal dagar per år som Johan är borta. Det var många saker som skulle lösas. Och med ett pussel av snälla och arbetsvilliga människor i min omgivning fick jag ihop det 🙂

DSC_0122

Söndag eftermiddag åkte jag och Adam till mamma i Vågbro. Där sov vi bägge natten mot måndag. Jag åkte med tåget 6.28 mot Stockholm. Adam vaknade så klart redan när jag gick upp vid 5.30 och mormor fick krypa ner i sängen med honom. Han somnade inte om men var nöjd och glad! Mormor fixade morgonen med Adam och klockan 8.30 kom skolbussen från Ljusne och hämtade upp honom. En extra körning enkom för Adams skull! Med i bussen var även assistent Stina som ville möta upp Adam och göra hans start på dagen så bra som möjligt då den helt avvek från den ordinarie rutinen. Änglar finns!

Efter skola och fritids åkte en annan ängel, assistent Linda, ut till Ljusne för att hämta upp Adam. De åt middag på McD och tittade på fiskar på Zoo 🙂 Därefter åkte de hem till mormor där min bror Totte väntade. Mormor skulle nämligen bort och för Linda som aldrig varit där (!) var det liksom bra att någon fanns i huset när de kom 😉 Adam var trött efter en tidig morgon och dagens aktiviteter och somnade turligt innan Linda skulle sluta sitt pass. Min brors timmar ensam med Adam krävde därmed inte särskilt stor aktivitet 😉

Tisdag morgon tog mormor och Totte hand om Adam. Det gjorde de för övrigt även under natten eftersom Adam tyckte det var kul att vara vaken några timmar bara ”sådär”, liksom. Skolbussen tog även denna dag en extra tur för Adams skull 🙂 Efter skola och fritids var rutinen åter till det normala med taxi hem. Hemma väntade dock något som ännu inte blivit normalt Nya assistenten Per som Adam träffat bara några få gånger stod på trappan och tog emot. Och ingen mamma eller Johan fanns hemma. Med ordentliga förberedelser som gjorde att Adam var förberedd så gick även det bra! De hade några timmar för lek och middag innan jag slutligen var hemma efter klockan 19.

Det mesta går!  Ibland krävs dock lite mer pusslande än vanligt. Och många änglar och hjälpande händer efter vägen ❤ Tack!

 

 

 

Jag visste inte att jag skulle gråta.

Jag visste inte att jag skulle gråta. Jag var inte beredd.

Jag visste att diagnosen skulle ställas.

 Men jag visste inte att jag skulle bli ledsen när jag fick beskedet.

DSCN2878

 Adam har fått diagnosen autism. Eller att han är autistisk. Eller vad säger man? Egentligen. Det här är en ny värld för mig. Nu har vi en annan tillhörighet. Också.

  Kanske är det mer det här vi tillhör? Jag vet inte. Hur ska jag veta? Vad är typiskt Downs? Vad är typiskt autistiskt? Det är rörigt i huvudet på mig.

Det är samma goa, fina, kille som jag hör stöka inne i sitt rum! Samma som innan dessa två veckor i Uppsala. Min Adam! Med Downs syndrom och autism. Det som gör honom till den underbara kille han är.

Han är samma kille som lever i samma värld. Sin egen. Jag lever plötsligt i ännu en värld och jag vet inte än hur jag ska förhålla mig till det.

Men det kommer alldeles säkert att bli bra.

Precis så lyckliga som vi är!

En tre timmar lång promenad med min fina pojke. Eftermiddagens sol övergår till fullmånens ljus. Hand i hand sparkar vi på blöta löv. Pratar så som bara vi kan förstå. Springsteg emellanåt. Stannar upp för att titta på fåglar i vattnet, eller bilar som far förbi. En ambulans under utryckning fascinerar så länge sirenen hörs och Adam ljudar med. Jag tror vi ser lyckliga ut, mor o son. Precis så lyckliga som vi är! Människor vi möter ler mot oss 😊 Jag hoppas det är vår glädje som smittar av sig.

IMG_0169.JPG

Promenaden börjar så som sig bör 😀 med en fika, på konditori med anor. Ofvandahls denna gång. Och chokladboll. Och fanta. Så klart!

IMG_0187.JPG

Därefter fortsätter promenaden i den riktning Adam väljer. En gatumusikant som spelar sin egen version av Zeppelins ”Stairway to heaven”. Det kan inte bli mer passande än så. Min bästa låt någonsin.

Adam bestämmer gata. Och lyckliga jag! – vi hamnar utanför en affär jag vill gå in i. Och Adam säger ok! Ett provrum med många roliga speglar och lampor, och 10 minuter senare är vi ute med en påse i handen 👍😀

Middagsdags. Adam får välja och idag blir det varken Ikea eller Max. Restaurangbesök! Med min fina kille som tålmodigt väntar på pizza, och skålar i Fanta och vatten

IMG_0191-0.JPG

En sakta promenad genom ett mörkt Uppsala. Fullmånen så vacker över kyrkogården där Adam balanserar på muren.
Min duktiga, fina, underbara, lilla, stora kille! Jag älskar dig.

IMG_0196.JPG

Det blåser på oss

Vi är inte riktigt där ännu. Diagnosen autism är inte fastställd. Jag vet inte än vad utredningen och expertisen säger. Men i väntan läser jag på, söker nya forum där jag kan lära mig. Kanske att vi efter i morgon har en helt ny värld vi ska upptäcka och utforska? Tankar far runt så som löven virvlar av blåsten. Otrampad mark. Respekt för outforskat vatten. Och nya berg att bestiga.

Nya höjder

IMG_0153.JPG
Ännu en fin dag tillsammans, och Adam tar oss till nya höjder!
Vi följer vårt schema på Folke B och när programmet är slut för dagen ger vi oss ut för äventyr 😊. Idag var det Biotopia och Vasaparken vi besökte. När leken var avslutad var Adam sugen på choklad. Idag igen 😉 så det blev kondisbesök idag oxå!
Kanske att de saknade oss vid ”vårt” bord på IKEA ikväll när vi istället var bjudna på middag hemma hos vänner här i Uppsala. Ett rum fyllt av bilar till Adam och god mat och trevligt prat till mamman 😊
Nu är det god natt (hoppas jag) för både stor och liten. I morgon plockar vi bort ännu en säng från räkneremsan.

IMG_0155.JPG