Sömnlös. Som jag.

Det är snart inte lönt att tro att natten ska bringa så mycket vila. Adam är inne i en period då han antingen somnar väldigt sent, vaknar väldigt tidigt eller tycker det är trevligt att vara vaken några sammanhängande timmar i det natten. Så länge han är vaken vågar jag inte sova. Och då drar tankarna igång. Vad är det som håller på att hända?!Egentligen.

Efter mer än ett år av skrivelser och telefonsamtal till alla möjliga och omöjliga (mestadels det senare faktiskt) så är flytten ett faktum. För att Adam ska få gå i den skola han lagligen har rätt till så måste vi flytta.

Tjatigt för er att läsa om. Igen.

– Släpp det, kanske ni tycker. Acceptera och gå vidare. Gör det bästa av situationen.

Visst, det kommer jag att göra. Det bästa av situationen. Av ren självbevarelsedrift för att göra livet fungerande och bra för mig och oss, familjen.

Men att släppa det? Kom igen! Skulle du? Efter 17 år av allehanda strider om hjälpmedel, resurser, assistans och allt annat du som förälder kan, och tvingas, strida om i funkisvärlden. Skulle du släppa att du tvingas flytta? Jag tror inte det. Du skulle bli förbannad. Som jag. Du skulle bli besviken. Som jag. Du skulle bli på gränsen till bitter. Som jag.

Och du skulle ligga sömnlös några timmar per natt. Som jag. Och undra, vad är det som håller på att hända i ditt liv?! När morgonen kommer så skulle du nog, som jag, oavsett tröttheten, vara tacksam att den avlöser dina tankar med nytt liv.

6 tankar om “Sömnlös. Som jag.

  1. Du gör ett fantastiskt jobb Lena! Dygnet runt, året runt! Att inte få rätt stöd i ditt/ert tuffa liv är inte acceptabelt i ett så kallat välfärdssamhälle! Du har verkligen kämpat för det andra bara kan åtnjuta utan att behöva tänka eller bry sig! Blir både arg och frustrerad trots att det inte hjälper dig i din situation. Kan bara hoppas att någon klok människa som har påverkans möjligheter kan vakna upp och ge er det stöd som ni så väl behöver och vårt samhälle skulle må bra av. Kramar Elisabeth Winsjansen

  2. Det känns så futtigt att bara läsa här och inte kunna göra annat än att önska och hoppas att någon klok människa kan släppa prestigen, sätta ner foten och säga ” Så här får det inte vara, det här måste vi ändra på”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s