Jakten på ett intyg

För att få aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga kräver försäkringskassan ett visst intyg från läkare. Det är högst rimligt. Handläggaren som ringde och frågade efter intyget upplyste mig vänligt nog om att Adam inte ska betala för det. Med den informationen kunde jag kräva tillbaka 470 kronor som regionen tagit betalt för ett annat intyg för ett annat ärende hos försäkringskassan. Tack för det!

Nu börjar så ”jakten” på det särskilda intyget. Den 1 mars skrev jag till HC första gången. Förklarade ärendet och fick till svar dagen efter att det var lämnat vidare.

Den 15 mars skrev jag igen. Frågade efter intyget. Dagen efter fick jag till svar att det var lämnat till en viss person med en viss funktion.

Den 28 mars fick jag, i kontakt med försäkringskassan i ännu ett annat ärende, veta att det efterlängtade intyget ännu inte kommit in till kassan.

Jag skriver till HC den 28 mars, för tredje gången i samma ärende. Jag talar nu om att stora delar av planeringen för Adams liv efter studenten stannar upp i väntan på detta intyg. Jag vet inte om han får aktivitetsersättning, därmed vet jag inte om han får bostadstillägg, därmed är det lite riskabelt att besluta om bostad att hyra. Bland annat

Jag får svar dagen efter att ärendet igen är lämnat till samma person, med samma funktion, som tidigare.

Så, nu väntar jag då. Igen. På att ärendet att skriva, ett vad jag tror ganska så standardaktigt intyg, ska bli prioriterat vilken dag eller vecka som helst.

Medan Adam sover på uppvak