Det finns en sista gång av allt. Ibland vet vi det i förväg. Vi kan förbereda oss. Men ändå – sista gången av något som är bra är vemodigt. Särskilt när vi vet vad vi lämnar och inte riktigt säkert vet vad som blir det nya.
Idag hade vi två stycken ”sista gången”. Två fritidsaktiviteter i vardagen som har varit viktiga på så många sätt. Som har stärkt Adam socialt och som har utvecklat honom. Det är nog inte alla som ser, som förstår, utan nog istället tar en aktiv fritid för given. Det gör inte vi. För Adam går det inte att välja och vraka bland aktiviteter. Men här i Hudiksvall har utbudet varit relativt stort. Han har haft det bra här på så många sätt. Och jag är oändligt glad och tacksam för det!
Det var sista gången jag hämtade Adam från tisdagarnas fritidstid på bowlinghallen. En känd och trygg miljö, alltid samma bana, och i sällskap med fantastisk fritidspersonal.
Och det var sista gången Adam hade lektion på Kulturskolan. En hängiven och pedagogisk lärare som nyfiket tog sig an att lära känna Adam och att utveckla hans intresse och förmåga att spela olika instrument.
Det återstår några ”sista gången” innan vi är på plats att se vad Söderhamn har att erbjuda efter sommaren.
lenawg - resten av mitt liv 